torsdag 25 augusti 2016

Att ha surströmmingspremiär.

Jajamensan så hände det äntligen igår, vi hade surströmmingspremiär här i det Mårtenssonska köket! Hur länge vi haft surströmming på tapeten vill vi inte en tänka på men det krävs mer än två händer för att räkna... 
Håkan fick ett ryck förra veckan och stoppade ner en burk från Röda Ulven, eller som fru Mårtensson läste - röda kalven, i shoppingväskan! Burken var av storlek väldigt liten "tänk om vi inte kan äta det" och en plan B utvecklades för att vara på säkra sidan, mest så vi inte skulle gå hungriga från bordet. Freddy, den tredje musketören i "Våga Prova-gruppen" bjöds in, väldoftande blommor köptes hem och igår var det alltså dags att sätta planerna i verket.

Burken öppnades under vatten, (TIPS TIPS!) för att förhindra att kök och övriga inblandade skulle få en surströmmingsdusch, kanske inte direkt en erfarenhet man vill lägga på sitt livs-CV, och det visade sej vara väldigt smart. Doften spred sig omedelbart i lägenheten, men faktiskt så var det inte alls så farligt, hemskt och vedervärdigt som vi väntat oss. Visst, det luktade inte hallon men vi höll oss på benen och ingen mådde illa. 

Väl öppen visade det sej att fisken var hel, nybörjarmisstag tydligen (TIPS - Köp filéer i alla fall första gången!) men Freddy var snabb och letade upp instruktionsfilm på YouTube (tack internet!) och ett pillerigöra startade. 

Plasthandskar är att rekommendera om man är det minsta känslig!

Under tiden som Freddy filéade firrarna så fixade vi tillbehören, Anki högg ner gräslök

och Håkan kokte mandelpotatis och utövade köksyoga under tiden!

Vi hade läst på lite innan om vad man "ska" ha med på ett surströmmingskalas och alla de klassiska tillbehören fanns därför på plats. Mandelpotatis (visst är dom vackra?)

röd lök i tunna, tunna skivor som vi först lagt i iskallt vatten för att få dom mildare i smaken

Västerbottensost naturligtvis, en annan av våra ständiga vapendragare

och så tunnbröd så klart, både mjukt och hårt och vi tyckte faktiskt alla tre att det smakade godare med fisken på det hårda brödet, med det mjukare blev det lite för mycket brödigt. 

Dryckerna stod Freddy för, han hade några olika sorters öl med sig som han köpt på sin senaste Köpenhamnsutflykt, till Håkans glädje.


Ungefär så här gjorde vi när vi pusslade samman våra första surströmmingsklämma, det kanske ser ut att vara lite innehåll på brödskivan men med tanke på att det var första gången kändes detta tillräckligt modigt. Men modet växte i takt med surströmmingsintaget:)

Tre högg in...


och tre gillade det dom högg in på! 
Jo då, kan ni tänka er, vi tyckte faktiskt att det var gott - riktigt gott - och allt innehåll i den lilla burken försvann! Härmed är detta en ny tradition i Mårtenssons kök, fast nästa gång är det filéer som gäller:) 


Och tack vare väldoften från både liljor och doftljus så försvann den mindre behagliga lukten snabbare än vi hann säga surströmming!

Smaklig spis! / Anki och Håkan

8 kommentarer:

  1. Svar
    1. Ja men eller hur? Vi borde ju nästan förtjäna någon medalj! 😂😂

      Radera
  2. Modigt modigt:)
    Detta har jag ännu inte vågat testa
    kram på er

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej dej, du kommer säkert också att våga ge dig på det ska du se!
      Kramar

      Radera
  3. Åh så mysigt! Här har det inte blivit nån surströmmingsskiva i år...

    Kram Jenny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Jenny, vi hade en riktigt mysig och fin kväll.
      Kramar på dej och hoppas du får i den en bit surströmming ändå i år:)

      Radera
  4. Vad kul att ni provade på surströmming :) Ingen favorit hos mig fastän jag är norrläning. Modigt av er!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, vi kände oss onekligen väldigt modiga:) En av våra bästa vänner är från Kiruna och i våra förutfattade tankar trodde vi att han gärna åt det, men tji fick vi - han sa som du!

      Radera

Tack för att ni skriver en rad i vårt kök!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails