torsdag 29 januari 2015

Griskinder a'la Mexico!

Tjoho, vi överlevde vårt kaffeexperiment i går!!! Jajamensan det gjorde vi och dessutom är vi fortfarande friska, inte ett endaste litet magknip har någon av oss känt av. Faktiskt är det inte så konstigt egentligen, med tanke på hur väldigt lite av kaffet som dracks:) Eller dracks och dracks, Anki spottade ut den lilla klunken hon tog - rakt ner i vasken åkte den. Håkan svalde en liten sipp men inte var det under några glada miner och hurrarop inte...:


Nej det smakade faktiskt inte alls särskilt gott med antikt kaffe, smaken påminde oss mest om rengöringsmedel med en touch av mögel - huga! Hur Bengt Frithiofsson hade beskrivit smaken kan vi inte ens tänka oss, så konstig var den. Det konstigaste var dock att både bönor och det nymalda kaffet inte alls luktade illa eller annorlunda, tvärtom så luktade det precis lika gott som annat kaffe gör.
Men oavsett doft och smak så var det en spännande och minnesvärd köksupplevelse och om inget annat så kan vi ju numera skryta om att vi druckit kaffe med bäst före datum ca 1942.

Dagens middagstips till er smakar i alla fall smaskens, där anas varken rengöringsmedel eller mögel det kan vi garantera er! Här snackar vi mustiga smaker, kryddor och supermört kött som faller isär när gaffeln sticks i det.


I grytan ligger griskinder och innan du säger örk och blä så låt oss säga att det är en otroligt fin styckningsbit, den blir så makalöst mör när den lagas till under några timmar. Vi har lagat till det tidigare och då i vår lergryta (läs här), men denna gången hamnade dom först i en marinad och sedan i en vanlig gryta i ugnen. Smakerna och serveringen blev texmexig och vi åt så vi storknade, för att uttrycka det milt...
Hittar du inte griskind och inte heller kan beställa hem det i mataffären där du handlar, så kan du byta ut det mot sida eller lägg och följa receptet ändå.

Bräserade griskinder med mexikanska smaker   2 port
500 g griskinder, ej fettet bara köttdelen (kan bytas ut mot sida eller lägg)
Marinad
2 dl blodapelsinjuice eller apelsinjuice
½ msk salt
½ msk rårörssocker
2 tsk hel spiskummin
2 st hela kryddnejlikor
1 stor vitlök, skivad
½ tsk svartepapparkorn
½ torkad, smulad anchochili
3 msk tequila
Mortla samman de torra ingredienserna och rör ut dom i vätskan.
Häll i marinaden i en plastpåse, lägg ner köttet och lägg i kylen några timmar.
Lägg köttet med marinaden i en ugnsfast form med lock, ställ mitt i ugnen på 175 grader och låt stå 3 timmar.
När 2½ timme gått häller du av vätskan från formen ner i en gryta, tillsätter 2 dl vatten och 2 msk kalvfond i grytan och låter det bubbla upp.
Låt det koka samman ca 5 minuter och red sedan av så det blir en inte alltför tjock sås som du serverar till köttet.

Servera köttet med valfria tex-mextillbehör som t.ex nachos eller tortillias, en god guacamole (vårt favoritrecept hittar du här), grönsaker och andra godsaker som du gillar.

Annars kan vi ju rapportera att fru Mårtensson är nyklippen, håret har minskat x antal centimeter och frisyren är ny. Pasta äter vi ikväll, det blir en middag med smak av kapris och tonfisk och vi firar in helgen med ett glas passande rött. Stormen som satte igång sent igårkväll har äntligen bedarrat men väderleksmässigt har denna torsdag bjudit på tre olika årstider, den enda som saknades var sommar. I morgon är det middagsbjudningsförberedelser på schemat, det är nämligen dags för Anne och Ingemar att komma hit på lördag för lite reseplanering inför kommande Berlinresa i april!
Och med den korta och komprimerade rapporten önskar vi er en fortsatt trevlig torsdagskväll, på återseende!

Smaklig spis! / Anki och Håkan

onsdag 28 januari 2015

Spännande kulinariskt experiment...

... utför vi i det Mårtenssonska köket denna onsdagskväll!

En av Håkans arbetskompisar överraskade Håkan med en påse råa kaffebönor som hon hittat i källaren till en fd butikslokal som hon äger. Kaffebönorna är från 1940-talet, eller tidigare, så det är gamla anrika bönor vi talar om. 
Som ni ser så har dom en väldigt orange ton, dom liknar mest jordnötter, 
och de tre olikfärgade som ses i mitten är tre nya kaffebönor så ni kan se skillnaden.

I går så rostade herr M en del av dom, helt enligt konstens alla regler
och ikväll är det alltså dags för en provsmakning!
De luktade precis som alla andra bönor gjort vid tidigare rostningar, so far so good...
Huruvida kaffet smakar som annat kaffe återstå att se, eller smaka.
Men överlever vi avsmakningen så ska vi absolut låta er veta hur det gick.

Fortsatt trevlig onsdagskväll till er alla
Smaklig spis! / Anki och Håkan

måndag 26 januari 2015

Två fina tillbehör till din lax.

Goder afton på er alla denna måndagskväll. Hoppas ni fått en bra start på veckan, vi är faktiskt redan framme i den sista veckan för januari månad... hugaligen! Men det är väl som man säger att tiden går fort när man har roligt, för det där med att det skulle ha någonting med åldern att göra tror vi inte alls på:)

På tal om att gå snabbt så är det något som även dagens middagstips gör, i alla fall går tillagningen undan sen är det helt och hållet upp till er själva hur fort ni sluger den! Det är två recept som det snart blir antikvärde på, i alla fall i det Mårtenssonska köket där de hängt med sen tidens begynnelse. Vart vi snappat upp det låter vi vara osagt, men det finns en svag aning hos en av oss om att det kan ha varit ett matlagningsprogram...
Oavsett vilket så är detta en väldigt god, lättlagad och bra middag att ha på lut. Ingredienserna till såsen är sådana som vi oftast har hemma, salsan likaså. Det passar fint till vardag som till helg och de båda smakerna gifter sig fint med laxens milda smak och till en bit kyckling skäms dom inte heller!


Tomatsalsa
1 liten påse ruccolasallad
3 stora tomater, fint hackade
1 vitlöksklyfta, fint hackad
2 tsk rödvins- eller balsamvinäger
4 msk olivolja
en nypa socker
salt och svartpeppar
Blanda samman sallad, tomater och vitlök.
Rör samman dressingen och häll över salladen, smaka av.
Låt salladen stå en stund i kylen innan du serverar den.
Passar fint till lax och kyckling.

Crème dijonaise
1½ dl crème fraiche
½ dl majonnäs
1/4 dl dijonsenap
salt och vitpeppar
Rör samman alla ingredienser och smaka av.
Kanske vill du ha mer senap, majo eller crème fraiche i - det är lite grann en smaksak.

När vi ändå är inne på ämnet "tiden springer iväg", så kan vi berätta för er att en av oss redan framme vid årets julfirande, i alla fall i tankarna och jobbplanering. Det är Håkan som idag har lagt in en förhandsbeställning på de julskinkor som han ska röka för att sedan sälja i affärens lilla charkdisk - häpp! Det kan ju kanske låta otroligt, men för den lokale grisuppfödaren så gäller det att vara ute i god tid för att kunna planera sin verksamhet för året.

Men nu ska vi inte plåga er med mer prat om tiden, vi vill absolut inte att ni ska känna er stressade här i vårt kök. Det mår varken magen eller själen bra av!
Vi önskar er en fortsatt fin vecka,

Smaklig spis! / Anki och Håkan

lördag 24 januari 2015

Får vi bjuda på en Portergryta till söndagsmiddag?

I dag bjuder vi på ett klassiskt grytrecept där den ena huvudingrediensen har riktigt gamla anor. För utan Carnegie Porter blir det ingen portergryta, det är en sak som är bambu! Visserligen så har vi pillat lite i i ingrediensprotokollet och haft i en del porter och en del svagdricka, mest för att det fanns svagdricka över från glöggbryggeriet i december. Men det funkar alltså alldeles utmärkt att ha i bara Porter om man så vill och föredrar det.

Carnegie Portern har som sagt gamla anor och när vi letade lite på webben så upptäckte vi att det faktiskt till och med är det äldsta, ännu använda, varumärke vi har här i Sverige. Extra fräckt tyckte herr Mårtensson det var att drycken har importerats till Kuba, att den passar att sippa på till en cigarr visste han ju redan och då är det kanske inte så konstigt att kubanerna också gillar de mörka dropparna!
Svagdrickan har vi haft ännu längre i vårt land och vi som följt Historieätarna genom åren har även följt svagdrickan genom åren, känns det som. Det kan vara lite knepigare att hitta dricka i affärerna nu för tiden och vi tycker faktiskt att den inte smakar som vi minns att den gjorde när vi var glyttar. Anki minns att hon gärna gjorde "drickablanning" när hon var barn och drack det till bruna bönor, Håkan kan absolut inte minnas att han hällde någon mjölk i drickan - han drack den rent:)


Men nog med historieundervisning och anekdoter för idag,
nu gör vi ett svanhopp och dyker rakt ner i Portergrytan,
En perfekt gryta som sköter sej på egen hand på spisplattan 
under tiden som du ligger på soffan, pillar dej i naveln och njuter av söndagsvilan! 

Portergryta  4 port
1 kilo grytbitar av nöt- eller viltkött
1 msk salt
4 små gula lökar, grovt delade
10 svartpepparkorn
2 vitlöksklyftor, tunt skivade
2 tsk timjan
10 enbär, lätt tilltryckta
50 cl porter och 50 cl svagdricka, eller 1 liter porter
Till såsen
4 msk svartvinbärsgelé
3 msk kalv- eller viltfond
1 dl grädde eller crème fraiche
redning
Bryn köttet med lök och kryddor i omgångar en stekpanna, lägg över i en stor gryta.
Häll portern/drickan i grytan, låt koka upp och sedan småputtra under lock ca 1½ - 2 timmar, kolla så att köttet är mört.
Ta upp köttet ur grytan, låt resten koka samman ca 5 minuter och tillsätt därefter gelé, fond och grädde och smaka av.
Red av såsen på valfritt sätt och lägg sedan tillbaka köttet och låt det bli varmt.

Den där vintern försvann lika fort som den kom här nere, idag vaknade vi åter upp till gråväder och all den fina vita frosten var borta och med sig tog den solen och den klarblåa himlen! Så vår planerade skogslångpromenad, med tillhörande bänksittning och näsetipparna riktade mot solstrålarna, gick om intet. I stället fick vi dra på både långsånger och mössor för en återvinningstur och en snabbmarsch runt stan där det inte blåser så fasligt mycket.
Väl hemma igen rörde herr M samman en senap som ska överlämnas i present till dagens födelsedagsgris - hipp hurra för farsan Mårtensson idag!

Ha nu en fortsatt läcker lördag allesamman!
Smaklig spis! / Anki och Håkan

torsdag 22 januari 2015

Krämig kycklingsås med bacon till pasta.

Då tar Mårtenssons och börjar varvar ner, lägger in ledighetsläget och sparkar igång helgen! Det gör vi så klart helt i vanlig återinförd ordning med en pastamiddag både för er del och för vår egen del. Själv ska vi ska snart sätta oss till bords och prova en tomatsås som stått och puttrat på spisen i nästan två timmar, vi håller tummar och tår för att den ska smaka minst lika gott som den doftar. För er del blir det en krämig kycklingsås till torsdags/fredagspastan, en sås som fått en fin sälta av bacon och lite tuggmotstånd med hjälp av paprika. En avokado fick också sätta livet till när denna middag serverades och det visade sej vara ett väldigt trevligt komplement till de andra smakerna och texturerna.

Visst lät det tjusigt det där sista - texturerna? Det är något vi har lärt oss från tvn och alla de otaliga matlagningsprogrammen som visas där, texturerna på ingredienserna ska vara olika och komplettera varandra. Finns det mjukt bör det finnas något krispigt för balansen, finns det sötma bör det finnas syra för balansen och så vidare. Och balans, det fanns det absolut i denna såsen. Lättlagad var den också, frågan är väl om det kan bli så mycket bättre då?



Pastasås med kyckling och bacon  2 port
200-300 g kycklingkött, vi använde kycklingfilé
1 pkt bacon
1 liten röd paprika, tärnad
1½ msk kycklingfond
2 dl crème fraiche
1-2 dl mjölk
1-2 msk fransk senap
½-1 avokado, tärnad
Strimla baconet och bryn det i en stekpanna, låt det rinna av på en bit hushållspapper.
Strimla kycklingen och bryn det runt om i samma stekpanna som baconet.
Rör samman fond, crème fraiche, 1 dl mjölk och 1 msk fransk senap i en gryta.
Tillsätt kycklingen i grytan tillsammans med bacon och paprika men spara lite till dekoration.
Låt såsen koka upp och sedan stå och småputtra ca 5 minuter, smaka av med ev. mer senap.
Blir såsen för tjock så späder du med mer mjölk.
Häll såsen över nykokt pasta och strö över paprika, avokado och bacon och servera.


Till skillnad från de senaste hemmahelgerna så ska vi ta en sväng till Håkans hemby Köpingebro på lördag, för att fira herr Mårtensson den äldre. Det vankas alltså familjemiddag med tillhörande tårta och ryktet säger att det blir ostbricka också, frågan är väl om vi behöver ta en taxi hem igen eller om det går att rulla för egen maskin:)
Håkan har en kanoners bra idé till en liten extra present som farsan Mårtensson ska få mest på skämt, det ska inköpas något som passar fint till denna veckans diskussioner kring köksbordet hemma i Köpingebro. Vi avslöjar inte vad det är, för då finns det en risk att det läcker ut och det vill vi ju inte!

Hur är det för er del, har ni några planer inför stundande helg? Do tell!
Vi hoppas det blir en fin helg för er oavsett vad som är i görningarna, att maten och drycken ni intar smakar fint och att solen får skina på era näsor!

Smaklig spis! / Anki och Håkan

tisdag 20 januari 2015

En variant på meatzza, hämtad direkt ur det bruna 70-talet

Pizzatajm!!! Japp, vi tänkte att vi kunde lysa upp denna gråa regniga dag med ett annorlunda och spännande 70-talsrecept på en pizza. En köttfärspizza som passar otroligt bra även så här ca 40 år senare när vi skriver 2015 i almanackan. Receptet har vi letat upp i vår skattkista och tack vare reklambilden på baksidan av tidningsurklippet kan vi datera det till i 70-talskrokarna, den där lådan är som värsta tidskapseln :)

Pizzan påminner en hel del om det där meatzzan som vi tipsade er om i oktober förra året (den hittas här) på så sätt att det finns ingen pizzabotten, färsen vilar istället på en keramikbotten! Det är en sån där allt-i-en-formsmiddag och vi kan väl kalla även denna för en meatzza för enkelhetens skull. I stället för tomatsås och mozzarellaost dekoreras denna med ansjovisar som smälter ner så där härligt gojsigt i färsen och ger en fin sälta. Ovanpå firrarna ligger tomatskivor och på dom ett rejält lager ost. Men ni hör ju själva, det är en middag att dregla över... ja inte rent bokstavligt talat alltså - det stod det inget om i receptet!

Slutresultatet när det kommit ur ugnen, det tjocka ostlagret har smält ner över tomaterna och vidare ner i färsen där även ansjovisen gosat ner sig! 

Köttfärspizza
1 gul lök, fint hackad
400 g färs av valfri sort
1 tsk salt
1 krm svartpeppar
1 dl vatten
1 msk dijonsenap
1½ dl gräddfil
½ dl fint hackad dill
½ dl fint hackad persilja
en skvätt kinesisk soja
1 burk ansjovisfiléer
3-4 stora tomater, skivade
riven ost efter behag
Bryn lök i smör i en stekpanna och tillsätt sedan köttfärsen och låt den bryna med, rör under tiden.
Salta och peppra, häll i vatten och senap, blanda om och låt puttra några minuter.
Rör i gräddfil, örter och soja och låt det bubbla upp.
Häll röran i en smord, ugnssäker form.
Lägg ansjovisfiléerna på färsen, därefter tomatskivor och till sist riven ost.
Ställ mitt i ugnen på 225 grader i ca 15 minuter tills osten smält och det fått fin färg.

Den brynta köttfärsröran på botten i en form, som ni ser så hade det förmodligen varit bättre med en form med lägre kanter så nästa gång åker det ner i en pajform!

Ansjovisen landar ovanpå färsen 
och det är ingen hemlighet längre att vi älskar de små salta firrarna.
(om det ens var en hemlighet innan...)

Tomatskivor och ovan på dom, ett rejält lager med riven ost.
Vi för vår del föredrar en ost med lite sting i och tar därför Västerbottensost, 
men det är helt och hållet en smaksak. Ta den sortens ost du föredrar! 
Vad man äter till detta? Ja, vi tyckte att en rejäl sallad passade finfint till.

Och ja, det regnar här nere hos oss på kontinenten. Ingen snö så långt ögat når, om man inte räknar den som regndropparna blandas upp med vissa stunder. Men bara si så där en tre mil norr över så vet vi att det ligger ett snölager på marken, tänk så mycket närheten till havet gör för vädret. Men en variant av snö har vi minsann fått här nere, det kikar upp snödroppar i rabatterna och vissa har till och med redan knopp i sej! Vi hoppas att dom får stå i fred från köldknäppar och klarar sej, dom ger oss hopp om att en vår är nära:)

Smaklig spis! / Anki och Håkan

söndag 18 januari 2015

Rosta kaffebönor hemma!

I dag tänte vi berätta för er om herr Mårtenssons senaste kökseskapader och experimenterade vid spisen. I går slängde vi ut en bild på Facebook och en film på Instagram för att se om någon kunde lista ut vad det är som numera händer titt som tätt i köket, där bakom plasten som hängts upp i dörröppningen. Skynket hänger alltså inte där alltid, det vill vi bara påpeka...
På facebook gissades det hej vilt, det ena förslaget värre än det andra: Nej, vi har inte ebola, vi kokar inte meth och ingen har fått sätta livet till (vad tror ni om oss egentligen?!), inte heller övar vi inför Sveriges mästerkock (det är vi alldeles för fega för) och ingenting sprängs.


Så vad är det då Håkan sysslar med bakom skynket? Jo, det rostas kaffebönor och farligare än så är det inte! Det hela är så mycket enklare än man först tror och därför vill vi (läs Håkan) nu dela med oss av det mister M lärt sej under resans gång. 

Då kör vi igång och först några goda råd innan vi öppnar själva rosteriet:
Håll koll under hela rostningssessionen, det går fort mot slutet och bönornas smak är inget jag rekommenderar om de blir brända. 
Tänk också på att det är viktigt att vädra och gärna ha fläkten igång under tiden, det luktar inte direkt hallon om vi säger så:) Lukten försvinner dock rätt fort efteråt så låt inte det avskräcka dej. 
Har du ingen dörr till köket så gör som jag:) 
Ha helst en klocka vid din sida som du kan ta tiden på, det underlättar.
För anteckningar varje gång du rostar om hur många gram och minuter du använt så håller du koll på vad ni tycker om smaken och aromen på kaffet efter var gång. Det är bara till att prova sig fram och inte ge upp - övning ger färdighet! 

Du behöver braspanna, stekspade, tidtagarur, en stor skål, durkslag, burk att förvara bönorna i och en kvarn att mala bönorna i.


1. Naturligtvis behöver du också råkaffebönor, dom kan du köpa på exempelvis Rawcoffe
Det finns även bra kaffebutiker i Köpenhamn som säljer råkaffe om ni har vägarna förbi, t.ex Risteriet som har butiker lite runt om i staden. Säkert finns det även butiker runt om i Sverige också, men eftersom vi inte har hittat någon i våra trakter så kan vi inte tipsa om någon. 
Råkaffebönor till vänster och de färdigrostade till höger på bilden. 


2.  Väg upp 200-250 gram råkaffebönor.

3. Sätt ugnen på 225 grader och ställ in en braspanna så den blir varm.


4. När ugnen är uppe i graderna tar du ut braspannan och brer ut bönorna jämt på plåten. 
Använd en stekspade till hjälp - plåten är varm!


5. Ställ in plåten mitt i ugnen och börja rostningen. 
Efter 5-7 minuter börjar det poppa i bönorna - det både låter och syns.
När första poppet hörs brukar jag ta ut plåten och röra om bland bönorna.  
Jag drar ner värmen till 200 grader och ställer sedan in plåten mitt i ugnen igen. 
Det kommer att höras ett nytt poppande ljud efter ca 11 minuter och under denna tiden tar jag ut plåten ytterligare 2 gånger och rör om. 
Man kan även skaka och rysta plåten när den är inne i ugnen. 


5. Efter 15 minuter tag jag ut bönorna om jag vill ha mellanrost, vill jag ha mörkrost tar jag ut dom någon minut senare, men jag låter dom absolut aldrig stå inne mer än 20 minuter! 
En riktlinje som är bra att gå efter är att hålla koll på när det börjar sippra ut olja ur bönorna och dom blir glansiga, då gäller det att genast få ut dom ur ugnen annars blir dom kremerade och det är inte gott.


6. Nu gäller det att kyla ner bönorna snabbt, detta görs över vasken! 
Jag häller först ner dom i en stor en plastskål och så har jag ett durkslag berett vid min sida. 


Jag häller bönorna fram och tillbaka mellan durkslaget och skålen, 
detta kyler inte bara ner bönorna utan gör även så att skalen försvinner. 


Till slut skakar jag runt bönorna i durkslaget några gånger för att få bort de sista skalbitarna. 
Det är dom syns i vasken.


 Sen kan man kasta in bönorna i frysen en stund. Jag brukar lägga dom i en mindre braspanna och så låter jag dom ligga i frysen ungefär en halvtimme.

 
Jag låter bönorna ligga i en glasburk utan lock ett dygn innan jag maler dom, 
då hinner aromerna utvecklas. 
Kaffebönorna förvarar vi i en burk med tättslutande lock i skafferiet, 
dom ska stå svalt och mörkt.
Råkaffebönorna kan du ha hemma i 2 år, 
de rostade bönorna ska du använda inom två veckor.
Jag maler bönorna allt eftersom vi ska dricka det, nymalt kaffe smakar bäst:) 


Nu är det bara att mala bönorna, koka ditt kaffe som vanligt
 (62 gram kaffebönor till 1 liter vatten!) och njuta! 

Vill du läsa mer om att rosta kaffebönor så är här några sidor som jag har besökt x-antal gånger:

Så där ja, nu hoppas jag att jag inte har skrämt bort er - kaffenörd som jag är:)
Jag hoppas att jag har inspirerat er och fått i alla fall någon att våga sig på att öppna ett eget kafferosteri hemma i köket, det är inte svårt och kaffet blir väldigt gott! Kanske lyckas du inte första gången, det gjorde inte jag, men andra gången gör du det säkert. Bara läs genom instruktionerna några gånger och tveka inte att hojta till om du har några funderingar, så ska jag göra vad jag kan för att hjälpa till! 

Fortsatt skön söndag till er alla,
kopp, kopp!
/Håkan

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails